Nu är Evelina i Dublin, vi har gjort så mycket roligt i sommar, och alla andra andra sommrar. Eller iaf de åtta sommrar vi kännt varandra. Jag kommer sakna henne, på ett alldeles speciellt sätt. Precis som jag saknar alla andra människor på speciella sätt, som inte är på det stället som jag är på just då. Men vi är ju barn av vår tid som man brukar säga. Flyttfåglar som är överallt alltid. Fast ibland är det bra att sakna och bli saknad, men oftast känns det mest lite tradigt.
Men i sommras var nästan alla jag bryr mig om och vill vara med i skåne! Då var jag och Mathias och Evelina och Johanna i Bengts hus en helg och grillade, drack vin, handalde frukost på gammlegården och hade roligt. Och sen åkte jag och Mathias till hans pappas sommarhus och fikade och gick promenad vid havet. Och så fotade vi denna fina bukett! Lite djupt och sentimentalt inlägg.. Jag har nog lite en saknadag idag, så kan det va.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar